Nu, såhär i början av hösten, vill jag bara äta grönsakssoppa och hembakt bröd. Tända ljus och tycka lite lagom synd om mig själv. På ett mysigt, kontrollerat sätt alltså. Sucka lite försiktigt. Sitta där med en ljummen limpa och kura.
Men människan lever icke av bröd allena, som det står i Bibeln. Hen behöver marmelad också!
Jag är lite osäker på om det sista verkligen står i Bibeln eller om jag lagt till det själv, men det är inte så viktigt.
Förra året gjorde vi äppelmarmelad med kanel och kardemumma. I år slängde vi även ihop en variant med päron och ingefära.
Det gick till ungefär såhär:
Päronmarmelad med ingefära
1 kg skalade och urkärnade päron
9 dl socker
saften av en citron
1 tsk riven ingefära
1 tsk vaniljsocker
Skär päronen i lagom bitar och lägg i en kastrull tillsammans med resten av ingredienserna. Låt småkoka en dryg halvtimma, och häll sedan upp på rena burkar.
Päronmarmeladsburkarna är de med gyllengult innehåll och äppelmarmeladen blev mer rödaktig.
Vemodiga marmeladpussar
/Eveline
Päronmarmelad med ingefära låter mycket gott!
Ah, det är så sjukt gott med päronmarmelad med ingefära i!! Ska se över mina kontakter och hitta ett päronträd och göra stora mängder snarast möjligt tänkte jag, tack för påminnelsen!