I tisdags slungade vi ännu mer honung. Enda varma kvällen utan regn, och då passade vi på. Det får ju absolut inte komma vatten i honungen, och är det för kallt kyls kuporna ner för mycket när man öppnar dem. Mamma och pappa iklädda sina overaller som får dem att likna såna som sanerar efter allvarliga miljökatastrofer. In och ut med lådor, ramar proppfulla med honung. Och en hel del bin. Jag lyckades med konststycket att bara bli stungen en enda gång, men drar man ur gadden medsamma så går det onda över nästan direkt.
Jag stack mig upprepade gånger på verktyget man täcker av ramarna med, det gäller ju att jobba snabbt och jag slant hela tiden. När båda sidorna på ramen är avtäckta sätter man ner den i slungan som man sedan kör på lagom fart så vaxkakan inte går sönder. Sen får man vända på ramen och köra på högre fart, så all honung kommer ut ur sina celler. Vissa kupor hade samlat honung från diverse blommor, medan två hade fokuserat mer på fältet med åkerbönor. Den honungen var lysande gul och ännu lite sötare än den andra.
När jag åkte hem doftade jag honung från fingrarna upp till axlarna, men håret stank fortfarande efter min ambitiösa rengöring av köksfläkten på jobbet. Nu återstår bara det dryga jobbet att varje dag röra om ordentligt i honungshinkarna så honungen bibehåller sin mjukhet och inte blir stenhård om någon vecka eller två.
Råkar man ha lite nyslungad (eller varför inte nyköpt?) honung över så tycker vi att man bör investera i lite turkisk yoghurt som man strör lite hackade valnötter på och sedan ringlar rikligt med honung över. Helt fantastiskt gott!
Må väl! /Amanda